torsdag 11 december 2008

God Jul önskar vi som arbetar med Godnattsagor inifrån

Då var första året av projektet Godnattsagor inifrån avslutat. Denna termin har vi som sagt antagit utmaningen att driva studiecirkeln på både Fosieanstalten och Kirsebergsanstalten. Det har varit tydligt att olika typer av anstalter i viss mån kräver lite olika inriktningar. På Kirseberg sitter de intagna på längre straff, är oftast en aning äldre och därmed är deras barn lite äldre. Här har Miriam och jag upplevt ett kanske ännu större gensvar och sug efter att få lära sig mer. Den stora klagan och besvikelsen som uttrycktes i utvärderingen var att studiecirkeln endast varade sex tillfällen!

Återigen har vi fått fantastiskt respons från mammorna/annan ansvarig för barnen och barnen själva. Respons som är helt ovärderlig och gör att allt slit och all stress blir värt det hundra gånger om!

Har följer några av citaten...

Patrik avslutade med att säga tillbaka till sin pappa mot CD-spelaren. ”Tack pappa jag älskar dig med. Tror du han hörde vad jag sa till han nu farmor?” (Patriks egna ord berättar farmor tillika fosterförälder åt Patrik)

”Det värmde så i mitt hjärta när min pappa läste för mig, så jag skulle gärna vilja att pappa läste fler fotbollssagor för mig. ”

”Genom att få höra sin pappas röst varje kväll/dag har gjort att dom kommit varandra närmare samt att när min son känner sig ledsen och saknar sin pappa vi kan sätta på sagan och han blir genast glad.”

”Jag tycker att alla barn till fängslade föräldrar ska få möjlighet att få en saga då alla barn har och bör ha samma rättigheter oavsett deras föräldrar.”

”Därför att Maria lyssnar på sin pappa varje kväll och han säger Godnatt till henne. Det känns nästan som att han är hemma och inte så långt borta.”

”Detta har hjälpt till mycket i relationen mellan pappan och barnet, på så vis att påminna barnet att hennes pappa är närvarande i hennes liv, även om han fysiskt inte är det. ”

”Ett jättebra initiativ. Det betyder mycket för barnet att höra pappas röst. Skapar harmoni och trygghet. Det uppmuntrar till läsning och bildning. Högläsning och sagor är bra för barns utveckling. Väcker glädje hos barnen.”

”Pappan finns med vid läggdags. Dialog kring sagorna.” ”Har bara varit positivt både för mig och mitt barn. Min son lyssnar flera gånger om dagen på pappas saga samt följer med genom bilderna i boken.”


(Självklart är det inte barnens rätta namn som används i citaten)

Något som vi tycker är extra positivt är att även mammorna/andra ansvariga för barnet í enkäterna ofta svarar att de själva upplevt en ökad inspiration att läsa högt för sitt barn och att barnen oftare frågar efter sagor. Ringar på vattnet som sagt...

Margareta och Miriam börjar nu bli varma i kläderna och vi jobbar på att göra cirklarna ännu bättre. Efter Nyåret sätter vi igång med nya grupper och fortsätter sprida sagor i skåne!

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

önskar

Karin, Margareta och Miriam


Årets Julklapp!

För två veckor sedan var Margareta och jag ute på Fosieanstalten igen. Det var dags för inspelning av saga nummer två för de pappor som önskade.

Detta är något vi haft i åtanke ett tag, dvs möjligheten för de pappor som redan genomgått studiecirkeln att spela in fler sagor och på detta vis fortsätta att bidra till barnens läsutveckling och samtidigt lära känna barnens tycke och smak. Vår strävan är att detta mer och mer ska arbetas in i strukturen framöver i den mån det är praktiskt och tidsmässigt möjligt.

Inspelningen gick bra och det var skönt att både hinna med inspelning, redigering och bränning av skivan vid samma tidpunkt vilket gjorde att papporna fick skivan rakt i handen denna gång. Inget extra arbete för oss alltså vilket var ganska skönt. En av de barnen som skulle få sin andra saga frågar varje morgon efter att få lyssna på sagan, det första han gör. Så att en andra saga är på väg är säkert mycket välkommet.

På Kirseberg ska de pappor som vill få spela in en andra saga i början av februari.

De tre pappor som spelade in sin andra saga skulle alla ge den i julklapp till barnen.


Karin

torsdag 27 november 2008

Nya pengar från Kulturrådet!

Ja då har vi äntligen fått besked om finansiering för nästa år för Fosieanstalten. Kulturrådet ger ytterligare 213 ooo kr för Godnattsagor inifrån och projektet samt min anställning:) är tryggad för nästa år. Arvsfondens pengar bekostar Kirsebergsanstalten och där ska vi söka nya pengar först i sep.

På Kulturrådets hemsida omskrivs projektet enligt följande...

"Flera av de projekt som får stöd har ett tydligt genusperspektiv. Det gäller till exempel Muhammad från Frostmofjället, ett projekt som förmedlar berättelser om manlighet i mångkulturella miljöer som Länsbiblioteket i Västerbotten driver. Godnattsagor inifrån är ett annat projekt med genusinriktning, som Malmö stadsbibliotek driver. Där uppmanas frihetsberövade föräldrar att läsa in sagor på cd till sina barn."

Fint att få en genusstämpel på projektet då det inte är något vi själva explicit uttryckt. Men självklart är Godnattsagor inifrån i allra högsta grad ett projekt som arbetar mot ökad jämställdhet på flera olika plan. Att Anders Granström är inbjuden som professionell berättare i studiecirkeln är delvis för att visa upp en expert och inspiratör inom området men självklart också för att visa upp en manlig förebild och därmed stärka bilden av att läsande och berättande inte behöver vara något klassiskt kvinnligt.

Att möjliggöra en ökad kontakt mellan barn och fängslade pappor är i sig ett bidrag till att både mamman och pappan kan vara delaktiga och stödjande i barnets lärande och läsutveckling.

Snart kommer en rapport från avslutningen på Kirsebergsanstalten som faktiskt avslutades med spontana applåder...


Karin

tisdag 11 november 2008

Dagarna går så fort...


Ja, parallellt med att pappagruppen på Fosie rullat på och faktiskt redan hunnit avslutas så har ju en grupp på sex pappor även träffat mig och Miriam nu under fyra tillfällen på Kirsebergsanstalten. Att flänga mellan två anstalter, söka nya pengar till projektet, åka på konferens och hålla föredrag, redigera sagor, ha kontakt med media och andra intresserade, kopiera papper, köpa tårta, gå projektledningskurs etc, etc försvinner dagarna och min medverkan på bloggen har blivit lite lidande. Att det är väldigt väldigt roligt bör ju verkligen tilläggas. All stress är som sagt inte dålig stress och orsaken till tillståndet handlar främst om att projektet rönt så stort intresse och att många som blivit väldigt berörda och intresserade hör av sig till mig vilket är TOPPEN!

På torsdag ska det redigeras på Kirsebergsanstalten och vår nya idé kring collageskapandet är värt att testas ytterligare en gång för att se vilken respons vi får där. Det är ganska tydligt att vissa saker som absolut inte fungerat vid ett tillfälle fungerat lysande vid nästa. Anders Granström som tex hade det lite motigt med gruppen på Fosieanstalten denna omgång fick stående ovationer av papporna på Kirsebergsanstalten och blev knappt ivägsläppt av papporna som ville höra fler historier och göra fler övningar. Total fullträff alltså!

Mer inom kort.

Karin

torsdag 30 oktober 2008

Max napp sex gånger!


Sista träffen kändes högtidlig. Tårtan från en av stans finare konditorier stod och väntade, men innan vi började firandet skulle Annelie Björkhagen och Kerstin Carlsson från Bryggan Malmö berätta om deras arbete för barn vars föräldrar är i fängelse. Det här är viktig information för papporna och det ställdes en del frågor kring vad Bryggan kan erbjuda, tex öppet hus och stöd till anhöriga.


Efter det var det dags att fylla den fina tygkassen från Skapa. Fem stolta pappor packade kassen med böcker, cd-skivor, Kulturrådets katalog över nya barn & ungdomsböcker, information från närmaste bibliotek och BTJ-foldrarna "Att äga ett språk" och "Att läsa högt - är att vara lyckliga tillsammans", några stoppade också ner foton på sig själva och sist men inte minst utvärderingen till mamma/vårdnadshavare.


Lite som lille julafton blev det med allt packande och det kändes verkligen jättebra för både pappor, projektledare och Mona som är barnansvarig på Fosieanstalten att se att "slutprodukten" blev precis så bra som vi hoppats.


Innan vi högg in på tårtan bad vi killarna om en skriftlig och en muntlig utvärdering. Det mesta var positivt men mer tid vid inläsning och redigering önskades. Att ha fått tillfälle att arbeta i grupp upplevdes som positivt. Projektet har också medfört att kontakten med familjen upplevts som lättare eftersom man fått något trevligt att prata om. Även besöken har blivit annorlunda. -"Jag provade att läsa högt för min pojke när han hälsade på. Jag fick läsa Max napp sex gånger!" Denna pappa har aldrig tidigare läst för sin son så vi kan tala om ett gott första betyg från sonen.


Dags för passionstårta!


Margareta


Ps1. Projektet fortsätter på Kirsebergsanstalten under hösten och Miriam och Karin kommer säkert att berätta om sina erfarenheter därifrån. Om allt går som det ska så blir det en ny grupp pappor som ska lära sig läsa sagor på Fosieanstalten till våren. Karin sliter just nu med den nya ansökan. Ds


Ps2. En av papporna har blivit intervjuad i Metro den 24 oktober och i nästa nummer av Vårt Malmö kommer det att finnas en artikel om Godnattsagor inifrån. Ds




fredag 24 oktober 2008

Klipp och klistra igen!

Den här träffen ska vi tillsammans med varje pappa redigera deras sagoinläsningar. Eftersom förra gruppen haft svårt att fylla väntetiden med något och blivit lite rastlösa, ville vi försöka få denna grupp att delta aktivt och tillsammans försöka göra ett stort collage. Klipp och klistra igen alltså! Vi var inte helt säkra på att det skulle uppskattas.

Men innan vi började med collage ville vi visa några olika barnboksillustratörers sätt att illustrera. Tanken var att papporna skulle få lite tankar om vad bilden kan tillföra texten. Mer högläsning för papporna ville vi ha med och eftersom vi tidigare läst en modern saga och en bilderbok, så valde vi nu en folksaga. Kanske kunde den inspirera vid skapandet av collaget? Våra tankar var lite diffusa kring detta moment och det blev, trots våra goda intentioner, lite segt för killarna. Men fördelen med pysslet är att pratet tar fart och många skratt blev det när den där berättelsen som varit så omöjlig för papporna att berätta vid andra träffen nu kom helt spontant!
Redigeringen gick utmärkt! Någon hade valt att läsa ett helt kapitel ur en bok och la endast in någon enstaka ljudillustration. Andra hade kortare sagor med fler ljud. Alla hade tänkt till om vilka ljudillustrationer som kunde passa i just deras inläsning.

Nästa gång är det dags att packa den lilla tygväskan och så blir det festlig avslutning med cider och fin tårta!

Margareta