Förra torsdagen påbörjades den nya cirkeln på Kirsbergsanstalten. Jag lämnade den mycket glad och inspirerad. Inte för att det kanske brukar vara någon ovanlighet ska jag tillägga. Men det som slog mig denna gång är att det verkligen är ett privilegium att få jobba med dessa föräldrar. I denna grupp har ingen av killarna någon egentlig erfarenhet av att läsa själva, ingen har blivit lästa för sig när de var små och ingen läser i dagsläget för sina barn. ÄNDOCK anmäler de sig till denna studiecirkel och lite nervösa men nyfikna berättar de en efter en att de är väldigt glada att få denna möjlighet.

Glädjen från min sida ligger självklart både i att få jobba med en så tacksam grupp men också i möjligheten att faktiskt kunna väcka nya intressen och glädje hos dessa föräldrar och deras barn är guld värt. Jag har nu efter erfarenhet från tre grupper börjat se hur det vi ger från bibliotekets sida på något magiskt sätt expanderar längts med vägen och blir något mycket större och finare. Jag inser i skrivandets stund att det kanske är här i privilegiumet ligger, att få följa med på denna resa!

Redan denna första gång, under högläsningen ur Roald Dahls Herr och Fru slusk utbröt en hel del fniss och en av papporna insisterade på att få låna boken så han kunde läsa klart den för sig själv.

Karin